Handlar det inte i vis mån om att fly från skulden och det dåliga samvetet. Istället för att ifrågasätta om jag verkligen behöver produkten i fråga, så köper jag den ekologiska varianten, betalar några kronor extra och känner mig som en god människa.
Igår var jag på konsum och blev sugen på kikärtor. Jag sträcker mig efter Saltå kvarns kravmärkta koncervburk och upptäcker samtidigt att samma märke finns som torkade (heter det så?) kikärtor. Också dessa är ekologiska. Jag blir nästan irriterad. Fan att det ska vara så svårt att få känna sig som en duktig människa. Inser ju snabbt att det är oerhört mycket mer miljövänligt att köpa de torkade kikärtorna där säkert fem, sex konservburkar färdiga ärtor ryms i bara en liten, liten kartong. Tänk vilken besparing det innebär i frakt.
På båda dessa varor finns ett kravmärke. Jag kan välja den enkla och smidiga lösningen med koncervburken och slippa allt grejs med att lägga i blöt och koka flera timmar. Men det ger mig inte längre samma skuldlättnad.
